Eli Paperboy Reeds äppelkindade blåögda retrosoul gör allt för att låtsas vara uråldrig och från Memphis snarare än nyskriven och från Massachusetts.
Ljudmässigt hade den nog kunnat komma undan med det, men utan vare sig glimt i ögat i noveltyförsöken eller bottnar i senare försök till Temptations-groove avslöjar den sig obönhörligen. Snyggt är det, men det är inte svettigt som Dap-Kings och det är inte smart som Jamie Lidell.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
