Holländske Johannes Sigmund har skaffat sig en inhemsk plattform för sin ambitiösa indie, men för internationell lansering är den varken tillräckligt självständig eller tillräckligt låtstark. I låtar som Wasteland och Halcyon låter det stadium-indie som en korsning mellan Simple Minds och Arcade Fire, utan någonderas substans. Och när låtmaterialet någon gång ändå övertygar, som i titelspåret, är arrangemangen istället försiktigt slätstrukna.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
