Alejandro Escovedo spelade i cowpunkprototyperbanden Rank & File och True Believers. Sedan 1992 har han haft en måttligt framgångsrik solokarriär. Men där de kommersiella framgångarna uteblivit har han istället vunnit desto mer respekt, något som blev tydligt när han drabbades av Hepatit C härom året och vänner som Howe Gelb, Lucinda Williams, Steve Earle, Ian Hunter, Lenny Kaye och syskonbarnet Sheila E samlades för att med hyllningsskivan Por Vida finansiera behandlingen.
För att inte tala om John Cale, som haft en pågående ömsesidig kärleksaffär med Alejandro Escovedo ända sedan de började göra covers på varandras material för mer än 10 år sen. Nu kliver Cale in i producentrollen, van från bland annat debutskivor med Pattis Smith, The Stooges, Modern Lovers och till och med Happy Mondays. Med sitt eviga vacklande mellan att mangla loss och att skapa de vackraste stämningar bidrar han till att The Boxing Mirror blir en av Alejandro Escovedos allra med själfyllda skivor.
Med stötigt febriga stråkar och offensivt tempo skriver Alejandro Escovedo Notes on Air och ger sig in i konversationer med ett Deerhead on the Wall. Någon gång blir öset en aning för statiskt och traditionellt, men Sacramento and Polk är mer typisk med en hetsande monotoni lika intensiv som någonsin Velvet Underground. ”I just might break this time”, sjunger Alejandro Escovedo. Det tror han inte på själv. Utan förmåga till kompromisser förblir han en angelägenhet för finsmakare.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
