Excentriker? Jepp. Geni? Jajamensan! Med två strålande New Yorkrelaterade album under året fortsätter Bill Whittens mäktiga triumftåg, och når förhoppningsvis en synnerligen välförtjänta publik. I Fokus Musiks julkalender berättar han om sitt 2025 och förväntningarna på 2026.
Hur var ditt 2025?
– 2025 var fantastiskt! Mina barn mår bra, vi har mat och tak över huvudet och böcker. Och dessutom gavs mina album Telepaths och My Life in Cinema ut, eller återutgavs.
Vilket är ditt favoritalbum från i år?
– Tyvärr, för den här listans syften, har jag inte hört någon musik som gjorts år 2025. Jag tar inte del av samtida konst eftersom det mesta bara reproducerar borgerlig ideologi, vilket enligt mig diskvalificerar det som konst. Jag lyssnade ofta på Beethovens sena stråkkvartetter, Heldon (Richard Pinhas), Ryuichi Sakamoto (80-talsperioden), David Sylvian från 80-talet, Robyn Hitchcock I Often Dream of Trains, JD Emmanuel, Telepath, Nmesh, Corp, Haruomi Hosono och Chuck Berry.
– Jag såg om många Jean-Luc Godard-filmer: Prénom Carmen, Every Man for Himself, Detective och så vidare. Jag läste många böcker av Friedrich Kittler, Simone Weil, Roberto Calasso, Guy de Maupassant, Jean Genet, Fleur Jaeggy, Gilles Deleuze och Félix Guattari. Jag köpte en fantastisk bok som gavs ut 2025: Giorgio Agambens Self Portrait in the Studio.
Vad ser du fram emot under 2026?
– Jag ser fram emot 2026, då mer musik av William Carlos Whitten förväntas släppas, en EP med arbetstiteln I Will Save You From the 21st Century och ett album som heter Music for a Doomed Society.
