Att Josef Ask och Christoffer Zetterlund enligt egen utsago är perfektionister och kontrollfreaks hade kunnat göra deras orkestrerade pop med djupa rötter i The Left Bankes barockpop och Hep Stars sprödare stunder till en akademisk retroövning.
Men även om det är synnerligen strukturerat blir det aldrig en stilövning, och det beror dels på kvalitetsnivån i duons popsånger och dels på hur engagerat och kärleksfullt de tar sig an sånger och arrangemang.
De kallar träffsäkert sin musik för ”orkesterpop”, och när de nämner Göran Fristorp i Melodifestivalen 1974 som en hörnsten är det begripligt och mycket finare än du tänker dig, särskilt tydligt i albumets enda svenskspråkiga sång Skuggan av dig.
Andra sådana referenspunkter är Scott Walkers tidiga album och Lee Hazlewoods poparrangemang i Time to Set You Free. Det är mjukt balanserat och ofta häpnadsväckande melodistarkt, särskilt i All the Living, orgeldominerade Pale Memoryoch duetten One of a Kind med Vira Milton, som har både storslagen refräng och subtilt sväng. I sådana stunder är samklangen mellan de delikata arrangemangen och de fina melodierna självklar för vilket decennium som helst.
