Hans Second Hand Orchestra var årets mest produktiva kollektiv.
Hur var ditt 2025 ?
– Ja, hur var det egentligen? Det var ganska fullt ställ personligen, då jag som tankspridd bandledare och även ansvarig utgivare trixade med att göra klart en mängd utgivningar med 13-mannabandet The Second Hand Orchestra. Julskiva, en instrumental ep med James Yorkston-tolkningar, albumet Puzzle med egna kompositioner, med mera.
– Förutom det badade jag i musik dygnet runt hela året. Jag upptäckte andras fantastiska musik, gav ut en mängd album – Iriis Viljanen, Langendorf United, Barnet, Majken, Dekula Band, Joe WIlliamson och fler – på egna skivbolaget, jobbade som musikverksamhetsutvecklare på studieförbundet Sensus, satte musikprogrammet för Uppsala Konstmuseum, gjorde program för Kalejdoskop i P2, spelade konserter för unga med Emma & KJ, producerade ett kommande album med kanadensaren Bob Wiseman….
– Jag inser att jag är en tidsoptimist som tror att det är åtta dagar på en vecka, men nånstans i bakhuvudet vet jag hur det ligger till, så jag ska försöka göra lagom mycket framöver.
Vilket är ditt favoritalbum från i år?
– Saya Grays Saya – hon är uppfriskande, originell och superskarp låtskriverska! Ett modern popalbum som jag är glad att jag ramlade över. Jag längtar efter att se och höra henne live, jag har sett helt knäckande bra liveupptagningar på nätet. Jag vet inte så mycket om henne och hennes tidigare släpp, som varit ännu mer experimentella, de har inte riktigt nått fram till mig, men här är melodier och arrangemang av allra högsta klass som gör hennes högst egna pop lätt att ta till sig och lätt att bli berörd av.
– Och italienske Andrea Laszlo de Simones Una Lunghissima Ombra. Ett mastigt, tematiskt album som är orkestrerat och arrangerat av en briljant låtskrivare och artist som berör och förtrollar, trots att jag inte förstår mer än några ord.
– Heavy Combination 1966 – 2007 av Joseph Kamaru är första gången som musiken med denna kenyanska artist görs tillgänglig och samlas på en retrospektiv dubbel-lp. Det här har en helt egen ton och stil, och låter ibland som Kenyas svar på Francis Bebey, som är en husgud för mig, men ibland också som en rockare från kenyanska landsbygden som inspirerats av James Brown. Ska spelas på hög volym!
– Sedan hade jag ju haft med Cameron Winters Heavy Metal, men den släpptes ju i december 2024. Jag upptäckte detta alldeles precis! Skevt, spännande och har det där speciella som gör att man vill lyssna igen. Hans band Geese har jag inte satt mig in i ännu.
Vad ser du fram emot under 2026?
– Oj, många saker. Jag startar nya året med att resa till Senegal vilket är oerhört spännande. Där ska jag återse mina vänner i Wau Wau Collectif för att slutföra ett nytt album. Senare på våren ger jag ut ett hjärteprojekt som är späckat med underbara gäster, The Hope Singers, och jag hoppas att The Second Hand Orchestra inte tappar farten utan fortsätter att göra musik som är så långt ifrån AI-genererad musik som man kan komma.
– Och sen så ser jag fram emot kommande albumet från Bill Callahan – en av vår tids stora låtskrivare. Allt han gör blir inte guld, men mycket, men jag är alltid intresserad när han kommer med något nytt.
– Och jag ser också fram emot att Trump och andra bindgalna världsledare får mindre eller helst inget utrymme i våra liv.
