Att de vill föra oväsen råder det ingen tvekan om, men fortfarande på sitt sjunde album kan Kaliforninen-bandet inte riktigt komma överens om hur. Rytmsektionen tillsammans med keyboardisten pekar gärna på hur Killing Joke kunde mullra dovt och hotfullt, och de får styra i låtar som Antenna och Prograde. Men gitarristen älskar fortfarande den Dischargeinspirerade hardcore och till och med oi! som bandet kommer ur, och resten av kvintetten deltar stundom gärna i Death Destruction Mayhem där det mycket riktigt går fort.
Men numera sänker de alltsomoftast tempot och arbetar med luftigare rytmer inklusive funkiga slapbas-effekter, Gang of Four-intensiv gitarr dessutom. Det passar den The Idles-konfrontative frontmannen Ross Farrar som handen i handsken, till exempel Down Where I Belong och Madness med starkt och nästan övertydligt Palestina-ställningstagande.
Svängningarna mellan uttrycken är rejäla, men alltihop har gemensamma nämnare som adrenalin och utlevelse, och då får det gärna spreta.
