Titeln Power to Consume kommer från Lou Reeds liner notes från dubbelalbumet Metal Machine Music, vars konsekventa feedback och noise nu har fascinerat och inspirerat avantgardeartister inte bara från industrimusik eller dark ambient i 50 år. Historien om Lou Reeds försök till kommersiellt självmordet – eller till ambitioner att slå sig in på den klassiska musikens marknad, beroende på vem du frågar – har redan berättats i tid och otid, och med den här samlingen har sex artister från olika avantgardeläger tagit sig an egna kompositioner/konstruktioner utifrån sin upplevelse och sin musikaliska inriktning.
Thurston Moore är albumets mest namnkunnige. Han samplade skivan som han kallar sin heliga graal redan på Sonic Youths Bad Moon Rising 40 år sedan, och här använder han gitarrbaserad feedback i sin egen Drone Cognizance precis som Lou Reed gjorde. Aaron Dillaway är mer avancerad i sin kombination av elektronik och analogt oväsen, till och med röst, som bearbetas med tape delays och med loopmanipuleringar, medan Pharmakon använder enbart instrument och redskap som är trasiga. Drew McDowall från Psychic TV och Coil laborerar med elektronsik bearbetning av feedback, men Mark Solotroff avstår rundgången helt till förmån för loopar av analog synthbrus.
The Rita slutligen har manipulerat ljudet från en antik flygmotor med gitarrpedal, och låter sitt stycke fastna i låst slutspår längst in på skivsidan så att det i teorin blir oändligt långt, eller tills du manuellt lyfter nålen från skivan. Precis som Lou Reed själv avslutade sista albumsidan på Metal Machine Music.
Om det kan tävla med originalet, utnämnt till ”The Greatest Album Ever Made” av musikjournalistlegenden Lester Bangs? Hade jag haft ett marsvin att pröva albumet på hade jag kunnat svara.
