Den unge Cobains lidanden. Den unge Becks fantasifulla DIY-produktivet. Den unge J Mascis öronbedövande popsentimentalitet. Den unge Jack Whites respektlösa traditionskärlek. De unga Jesus & Mary Chain-brödernas feedbackexcesser. Ty Segall leder associationerna i riktning mot många av de allra största, och den sortens jämförelser är inte överord.
Sedan debuten 2008 har han släppt drivor av singlar, liveaalbum och inte mindre än fem tidigare studioalbum, och ändå sprakar hans elektriska urladdningar av nykomlingens energi. Det är lätt att lockas med till hälsovådliga ljudnivåer, men bakom oväsendet gömmer sig passionerade och vänliga popsånger. Akta alltså öronen, men framför allt bör du bevaka ditt hjärta noga. Det här är musik som det är lätt att förälska sig i.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
