”Helt referensbefriad”, beskriver skivbolaget Rebecka Törnqvist på sitt nionde album. Det är antingen önsketänkande, falsk marknadsföring eller ett utslag av mycket snäv referensram. Däremot är det en skiva helt befriad från de jazzreferenser minnesgoda läsare erinrar brukade tillskrivas Rebecka Törnqvists tidiga musicerande.
Här rör hon sig i ljudmiljöer som liknar Frida Hyvönens, och till icke försumbar del får det nog tillskrivas Jari Haapalainens återhållna egensinne. Det tar sig uttryck i en väl avvägd variation arrangemang, ofta avskalade, ibland lite skeva och någon gång rent spöklika, som alla är mycket klädsamma att drapera Rebecka Törnqvists dynamiska melodier i. Med popundantaget Something Other har hon kanske en hit på hand dessutom?
(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden)
