Hemkommen till Brooklyn efter turnén som följde på hans förra album möttes Matthew Houck först av beskedet att hans partner lämnat honom och sedan att han blev utslängd från sitt hem och sin studio. Undra på att hans Phosphorescent låter övergivet och vilset där han ibland drar i riktning mot avskalad Will Oldham-påverkan, i sorgsna Muchacho’s Tune (”I’ve been fucked up”) och Song for Zula.
Lika vemodiga är de fylliga och genomarbetat orkestrerade låtar han nu unnar sig, och där modern elektronik tar plats i den americana-instrumentering Phosphorescent sedan tidigare vant oss vid. När vi behöver annan musik än Magnolia Electric Co för att ta oss igenom gårdagens sorgebesked om Jason Molina finns ingen som förstår saknaden bättre än Phosphorescent.
(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden)
