Mirakulöst har han återhämtat sig från fjärde gradens lymfom, och här märks inte minsta försvagning eller tempominskning. Tvärtom har Chuck Provet aldrig varit så rytmiskt rörlig som på Wake the Dead. Det har funnits antydningar till south of the border i Chuck Prophets gitarrrock ända sedan Green On Reds dagar, och på sitt fjortonde album tar han det hela vägen. Cumbia-trion ¿Qiensave? tar plats intill hans vanliga band, och de svänger rejält. Dessutom bidrar de med en rejäl portion dramatiskt romantiska åthävor som tar Chuck Prophet i samma riktning som Willy DeVilles sista och underskattade gränskontrollsmöten till album.
Hans trogna publik kommer att känna igen sig i den gripande balladen Red Sky Night, skriven med Aaron Lee Tasjan och Kim Richey, och One Lie for Me, One for You med doowop-antydningar är smäktande. Med samma kvalitetskänsla radar upp han den ena fina låten efter den andra – Betty’s Song, First Came the Thunder och Sally Was A Cop för att nämna några. Med Sugar into Water tar bandet det hela vägen till Sir Douglas Quintet, med fladdrande dragspel, twang-Fender och och suggestiv Farfisa-orgel i botten, och det är inget mindre än briljant.
It’s a Good Day to Be Alive, konstaterar den tillfrisknade Chuck Prophet avslutningsvis, och med albumet Wake the Dead gör han dagen ännu lite bättre för oss.
