Bland horderna av post-Libertinska brittiska skrammelband är det svårt att hitta något enda man är beredd att låna sitt öra ens för en stund. Men Glasgows 1990s utgör ett undantag.
Jackie McKeown var med i Glasgows no-hopers The Yummy Fur ända tills halva bandet tröttnade och bildade Franz Ferdinand istället. Nu kråmar han sig och låtsas vara den mest ofrivillige popstjärnan genom tiderna, som inte alls vill spela i band och som inte gillar sina låtar (”they were just a laugh, the last thing they wanted was to ever record them”). Men hans trios sätt att larma fram muntra och infantilt enkla läktarrefränger och knees-up-bagateller som spöar skiten ur Kaiser Chiefs motsäger i varje ton den påstådda ofrivilliga popstjärnerollen.
Texterna må röra sig mellan det sexistiska, det studentikosa och det helt enkelt korkade, men med punkigare nummer som Cult Status, med rötter i L.A.M.F. och The Only Ones, är 1990s en riktigt kul sommarförströelse.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
