Djurplågeriet i bandnamnet är inte slumpmässigt, tvärtom är de här finländarna beredda att göra vad som helst för att misskreditera och reta Steven Patrick Morrissey. Över hela 20 (!) låtar häller de vatten på Morrissey-hatarnas kvarnar genom att parodiera allt det som illasinnade varelser felaktigt har beskyllt Moz för i 25 år. Gravallvarligt framför de usel självömkande gymnasiepoesi full av litterärt poserande, och sångarens darriga röst går med regelbundenhet upp i opåkallad och skrattretande falsett.
Andra bandmedlemmar gör satir av The Smiths andra kreativa halva, med halvklantig indiegitarr med solskensambitioner som bygger en och samma låt rätt mycket tvärs över hela albumet. Med den sortens elakheter, tjuvnyp och slag under bältet kan Cats on Fires musik enbart klassificeras som mobbning.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
