Efter ett par utmärkta singlar debuterar Stockholmstrion med en femspårs-EP på en nivå som får oss att undra varför de dröjt så långe.
Inledningsvis läger Isabel Sondén ut ett villospår i upptakten The Tangible Participant och får oss att tro att bandnamnet och inspirationen är hämtade från tidiga Belle & Sebastians vänligt försiktiga pop. Men sedan växlar låten resolut upp och tillsammans med John Bergevald och Filip Sjölander bygger hon en överstyrd och ogenomtränglig gitarrvägg.
Det är i det sena 90-talets amerikanska indie och americana som de har sina egentliga rötter, och det manifesteras i Put Yourself Down som med släpig americanabotten, gnällig J Mascis-sång och en elgitarr som från The Velvet Undergrounds tredje album skapar ett sound som inte hörts av i Sverige sedan The Loosegoats tidigaste releaser.
Det är också där som vi börjar ana att Isobel är något stort på spåren, när de å ena sidan konstituerar sin stil med ett ett fint och återhållet indiesound i Almonds, och å andra sidan adderar det i sammanhaget udda elementet AutoTune i den fint vemodiga popsången Just One Second. Det här vill vi höra mer av, snart!
