Sömnlöshet i vargtimmen brukar vara laddat med oro och ångest, men i Freja Drakenbergs vakenhet finns ändå något produktivt och utvecklande. Hon grubblar över sin identitet i sånger som Who Am I, men hon gör det både strategier för att hantera situationen – ”every time that I feel lost, get out in the rain” – och med en varm och trösterik folkviseton i hennes nokturala fina melodier.
Inspelat bland annat i Ingrid-studion finns förstås hennes gamla mentor Björn Yttling med på ett hörn, liksom Peter Morén och Junior Brielles Gabriel Röhdin. Till och med Klara Söderberg gästar, efter Freja Drakenbergs långvariga uppdrag på First Aid Kits turnéer, men ingen av de medverkande tar någon uppmärksamhet från Freja Drakenberg.
Titelspåret är det allra mildaste på skivan, med viskad sång för att inte väcka någon annan, men bäst är det när hennes sånger förstärks med ett lojt groove som i Aries och Only I. Och allra snyggast är Floating, som med en popig stötighet i gitarr och efterhängsamt handklapp ändå lyckas vara mjuk och lågmäld.
