Han har sjungit americana och pop, han har prövat svensk folkrörelseprogg och jazz med Esbjörn Svensson, han har sjungit tonsatta poeter och han har grävt ner sig i psykedelia. Men oavsett utvikning i hans sökande är några sanningar om Nicolai Dunger. Det ena är att hans sång alltid håller högsta kvalitet, och den andra är att hans sånger gör samma sak.
Här presenterar han ett vidare spektra med en låtkollektion som är snabbt inspelad på Hydra i Grekland, av Jari Haapalainen, och som paradoxalt låter samtidigt spontan och infallsstyrd och väldigt genomarbetad och exakt. Inledande To Be Tough till exempel är den sortens elegant 70-talssoul som Nicolai Dunger excellerade i förr. Med mäktig orgel, saxofonsolo av Markus Olsson, moderna detaljer i rytmen och Sara Isaksson och Sharon Dyalls backupsång slår den ledigt och hemtamt Van Morrison på fingrarna. Hans fina americana i titelspåret, komplett med pedal steel av Simon Swärd, innebär en av hans mest tillgängliga poplåtar på mycket länge, medan For Every One är mer rural amerikansk folkmusik med en särskilt jordnära fiol av Jessica Billey. Hennes bidrag i What You See Is What You Get drar den mer i riktning mot nordisk folkmusik, och stilla jazziga stunder som Let Go of Your Heart förmedlar mörkare stämningar och bidrar ytterligare till skivans bredd och fokus.
Även om det var ett tag sedan har ju Nicolai Dunger väckt en del uppmärksamhet i USA tidigare, inte minst genom sina samarbeten med folk som Will Oldham och Calexico, och Melody Rules släpps på amerikansk etikett. Att som här visa upp sin breda palett kan vara en klok tanke för på den sidan Atlanten, särskilt som vi fortfarande inte verkar uppskatta Nicolai Dunger efter förtjänst här hemma.
