Återhållet och finstämt sjunger den här unga Nashvillebaserade singersongrwritern från Ohios landsbygd fina sånger med vemod och värme. Hon är inspirerad av Laura Marling och ännu mer av Karen Dalton, och planen var nog att låta hennes röst och gitarr ensamt bära hela hennes debutalbum, kanske bara med någon enstaka cello som i Cold Case.
Men ett lyckat experiment med livetrummor i studion innebar att hon och medproducerande Henry Park byggde ut arrangemangen på hälften av skivans sånger, och det gör henne gott. Det är inget särskilt påfallande, men med försiktigt jazziga trummor och en tillbakalutad extra gitarr får till exempel inledande My Own Way, All if Our Friends och UFO ett mjukt sväng, och det gör att Emily Hines sticker ut positivt från den ständiga strömmen av nya vissångare.
