Medan Kajsa Grytt prövar folklighet i Så Mycket Bättre går gamla Tant Strul-kollegan Liten Falkeholm åt andra hållet och spelar postpunk från förorten. Hon har ett driv som självaste Tina Waymouth, i synnerhet när Dom Orena närmar sig Gang of Fours skeva funk, och resten av bandet är lika stilsäkra. Oscar Svensson från Knivderby till exempel spelar gitarr som vore han Peter Puders (kolla upp den referensen, ungdomar) och när man väl vant sig är frontfiguren Daniel Pamnerts storslagna utspel i skärningspunkten mellan Markus Krunegård, Thåström och en ung Plura mycket övertygande.
Att Liten Falkeholm i Måndagsgata som extrablinkning till sina arkivkunniga lyssnare dammar av den gamla xylofonen hon spelade i Eldkvarn under slutet av sjuttiotalet går kanske över huvudet på några, men det är likväl en fin gest som för den här anmälaren bidrar till att förstärka entusiasmen över Dom Orenas andra album.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
