Band som definierar sig som ett kollektiv och har fyra-fem eller fler olika sångare och låtskrivare löper många risker. En uppenbar sådan är att även om man inom kollektivet är överens om huvuddragen i sitt uttryck drar likväl medlemmarna i olika riktningar, så att helheten blir spretig och inte riktigt hänger ihop.
Den risken förverkligas hos sjumannabandet Zimmer Grandioso. Gillar man alternativindie med popmelodier och gitarrer i centrum sådär i största allmänhet är chansen stor att det finns mycket man uppskattar på Year of the Rat, som konsekvent håller sig inom det ganska vida fältet.
Men är man snävare i sin smak och är fokuserad till exempel på komplex indie är det lätt att tycka om Neighbourhood Watch med udda melodica, Arcade Fire-desperata Rat County och intensiva So Glad You Came to See Me, men kanske inte lika mycket den lite lösa i kanten indieamericana som i utmärkta inledande Jackson Browne. Den här skribenten faller för sin del särskilt för den snabbare melodiska popen i Walk’ Em Down som med både riff, cowbell och saxofonstick låter som ett charmerande fattigmans-Bad Company.
En annan risk som blir verklighet hos Zimmer Grandioso är att i en konstellation där allas deltagande är viktigast släpper man igenom material som inte riktigt når upp till den övergripande kvalitetsnivån. Americanaduetten Raining Blood och den ofärdiga avslutande Nevada Gbg i samma genre hade gärna kunnat bli kvar på studiogolvet på Hisingen. Men eftersom engagemanget är stort och det finns så många andra alternativ att glädjas åt här är det en marginell invändning.
