AlvaMarit öppnar sitt debutalbum med en avskalad rytmisk akustisk gitarr och ett stabilt berättande om en pojke och en flicka i What It’s All About, och det framstår först som ganska okomplicerad singersongwritervisa med Tracy Chapman-ambitioner.
Men det dröjer inte länge förrän fler beståndsdelar fyller på, först några pianotoner, sedan entaka rytminstrument, så ett fingertoppskänsligt och välbalanserat band och till slut en hel stråksektion, alltihop c/o producerande Lars Halapi. Samma dynamik finns i texten, som flyttar fokus från allt som är bra och väl till känslan av att något väsentligt ändå saknas.
Om det inte låter som en debutant så beror det på AlvaMarit Klum Ekdahl faktiskt till och med varit Grammis-nominerad tidigare, om än för en barnskiva. Här är mognadsnivån avsevärt större, med ett mångfacetterat uttryck i såväl de nästan sakrala stämningarna i dova Salvation, den dramatiska popen i The Storm och Seven Seas eller jazzigare verserna i Out of the Ordinary.
När AlvaMarit hade albumet klart och i hamn gick hennes far bort, och plötsligt behövde skivan nya låtar. Det är sannolikt en av orsakerna till djupet och allvaret som präglar skivan, även om det går igen också i de singlar som fanns utgivna redan innan den tragiska händelsen.
Hennes starka röst – strålande i albumets alla variationer – låter inte bara välskolad utan också erfaren och trygg. I Out of the Ordinary växlar AlvaMarit mellan sammanbiten ilska och mild sammanfattande reflektion medan sången byter från fyrtakt till vals och tillbaka. Även i en stor showtune-ballad med lager av stråkar som The Reason Why You Lie har AlvaMarit en självklar och trygg auktoritet.
Ascending är en mycket stark debut från en artist som redan är klar i att hitta sitt eget uttryck, och det finns anledning att tro att det finns mycket mer att hämta där det här kom ifrån.
