Vi har inte hört av Scott McCaugheys Young Fresh Fellows sedan år 2020, men de är å andra sidan den sortens band som fann sin form för fyra decennier sedan, och sedan dess ägnat sig åt finputsande och små variationer. På Loft är de variationerna utsökta från början till slut, från punkiga I’m A Prison via den tidlösa garageinfluerade alternativa gitarrocken till exempel i Killing Time in Union Square till jazzinfluerat 1970-tal med vibrafon och Wurlitzer i Harpoon in the Hay.
Episka Books Don’t Burn Twice är en luftig pianoballad värdig Mott the Hoople, vars gamle keyboardist Morgan Fisher för övrigt dyker upp i baklänges-excessen Death Becomes Us som är fullt värdig Tomorrow Never Knows. Los Lobos-Steve Berlin är en annan gäst, i distinkta Whispering Hole som har powerpopnyanser i sin klistriga bubbelgumrefräng, och 1987 slår fast var Young Fresh Fellows byggde grunderna för den sortens alternativa amerikanska gitarrindie som kallades collegerock, och där till exempel likaså gästande Peter Buck var en superhjälte i R.E.M.
Albumets absoluta höjdpunkt är den stötiga upptempopopen med 60-talsrötter i Destination med Neko Case i toppform, vilket på egen hand räcker för ett ytterligare betygssteg här, och om någon skulle invända att Loft är en aning spretigt beror den synpunkten på okunskap om vad som alltid rymts i Young Fresh Fellows DNA.
