”In my head there are pockets big like rocket ships from the eighties”. Så inleder Berlinduon och ex-paret Nick Wolff och June Suzie-Lou Kraft sitt stilla duettalbum, där de med återhållsamma röster sjunger vemodiga sånger över The Velvet Underground-botten med gitarr och elektroniska trummor och dova teman som Trouble. June får alltsomoftast äran att höras ensam, som i den tungt elektroniska balladen Crying in A Cool Way, och just så 80-talsutstuderat coolt är också Nick & Junes sound.
Med Antlers-samarbetet 2017 vill de hitta både ett folkigare sound och ett annat årtionde, men behållningen är när Nick & June radar upp en lång rad singlar som inte hade skämts för sig varken på etiketten Mute eller Factory under andra halvan av 1980-tal, och när Nick får chansen att sjunga lead i Anthem kommer det nära ett nedtonat New Order cirka Low-Life.
Med Owen Palletts stora stråkarrangemang lyftar paradisiska Husband & Wife deras ändå-inte-livslånga kärlek till högre himmelsnivåer. Det är visserligen mycket mer yta än substans, men det är å andra sidan en riktigt attraktiv yta.
