För en del människor verkar det så enkelt, och ibland verkar många såna människor ha samlats på ett geografiskt begränsat område. I mitten av 80-talet verkade norra England krylla av musiker som snitsade ihop briljant jangly gitarrpop med refränger tillverkade av 100% superlim, och på Newcastle-etiketten Kitchenware samlades Prefab Sprout, Martin Stephenson & The Daintees och Paul Handyside Hurrah!
Nu är Paul Handyside tillbaka, tjugo år äldre men med popkänslan intakt, och det är klart att den just nu smartaste — och snyggaste — etiketten är den som fångar hans nya band Bronze. Let it Rain, debutsingeln från i höstas, har alla de klassiska kvaliteter som kännetecknade Hurrah!s gamla Sweet Sanity, och samma kombination av indie och luftig powerpop finns på adekvat betitlade Presence of Greatness.
Det uppstår bara problem när Paul Handyside på titelspåret inbillar sig att kidsen vill att han ska ösa på i tempo och ljudvägg, eller när han på några ställen visar upp vad 20 års gitarrövningar hemma på kammaren kan orsaka i soloekvilibrism. Men sånt händer inte särskilt ofta, och alla vi som ivrigt väntar på Paddy McAloon aka Prefab Sprouts kommande skiva har ett bra tidsfördriv här.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
