Efter sitt tredje album har Nilüfer Yanya hittat tid för en utsökt EP. Tillsammans med sin samarbetspartner Wilma Archer gör hon eleganta akustiska visor, som sedan byggs ut med försiktigt eleganta beats och snygga elektroniska detaljer.
Det börjar fint med Kneel, som laborerar med snyggt försiktigt beat och lika återhållsam elektrisk gitarr. Det lyfter både den fina visan och Nilüfer Yanyas svala röst. Samma karaktär av subtila elektroniska rytmer präglar Cold Heart, och det gör den lika dansant som varmt nattligt meditativ. I Where to Look sväller elektroniken till ett dramatiskt statiskt muller innan det plötsligt försvinner igen.
Men allt det är bara förspel inför EP:ns mest återhållsamma sång Treason. Här hanteras rytmen genom enbart gitarrknackningar och handklapp, och det enda i övrigt som kompletterar Nilüfer Yanyas röst och gitarr är en ensam synth. Mer behövs inte i en sång som är så här bedårande, där Nilüfer Yanya med sina försiktigt halvviskade utandningar påminner om självaste Sade.
Way Out Wests har fingertoppskänsligt bokat Nilüfer Yanya till årets festival, och den här skribenten tänker inte låta det tillfället gå till spillo.
