Årsbästalistan för 2025 är klar och slutgiltighet publicerad, och just då kommer Juliana Hatfield och ställer till det. Riffstarka Popsicle och powerpopmäktiga Constant Companion framstår till att börja med som rena triumfdängor, och med med klingande The Bangles-stämsång i självförklarande Harmonizing with Myself och i lite mildare Where Are You Now och My House is Not My Dream House med elpiano.
Men bakom upptempopopens glans, gitarrernas kraft och stämsåmgsperfektionen finns närståendes sjukdomar och dödsfall, och Wouldn’t Change Anything med sin antydan till vemod liksom hyperstarka Fall Apart och Strong Too Long behandlar allihop effekter av trauman.
Som hobbysysselsättning mellan album med originalmaterial som det här gör Juliana Hatfield coveralbum av ena gången Electric Light Orchestra och andra gången Olivia Newton-John, med stor hanterverksskilcklighet och helt utan antydan till ironi, och för forna kollegor och förälskelser Evan Dando och Ryan Adams återstår bara att avundsjukt drömma om ens ett uns av Juliana Hatfields skärpa.
