Riffet i titelspåret säger å det bestämdaste emot titeln. Vassare kombination av mäktigt metall-riff och amerikansk sydstatsrock har väl inte hörts sedan Georgia Satellites eller The Black Crowes första album, med insprängda blinkningar både till Black Sabbath och Led Zeppelin. Så rockar man bara om man är rejält varm i kläderna.
Georgia är även Brent Cobbs hemvist, och på skiva är oftast akustisk gitarr hans valda verktyg för sina singersongwriter-sånger. Men det kan ställa till det lite i mötet med livepubliken, där han oftare rockar ganska hårt tillsammans sitt turnëband The Fixin’, så den här gången har han spelat in med och då blir det en helt annan karaktär. Visserligen stannar han upp en aning för fint vemodig akustisk country i Til Dawn och In Our Hands. Men den här gången ligger fokus på kraft, elektricitet och groove.
De där AC/DC-riffen fortsätter att att överväga i Do It All the Time, och i samma tradition av countryrock med soulgroove rör sig Bad Feelin’. Even If It’s Broke tar svänget ännu ett steg, och är nog egentligen en gammal soullåt från Stax, maskerad i cowboyhatt och hårdrockgitarr.
De enda invändningarna är att försöken att kommentera samtiden i Power Man och Take Yer Meds nog inte är riktigt så smarta som de skulle vilja vara. Men när det är riff och groove man söker – och får även i dessa båda låtarna – kanske sånt inte spelar så stor roll.
