Beppe Wolgers Du Beppe – Mästerverk (Bonnier Amigo)
Det bidde ingen box. Det bidde inga okända djur. Det bidde ingen svartvit calypso och inga sista entusiaster. Det bidde bara en aptitretare, visserligen med Monica, Olle A och Svante, men ändå närmast ett hån mot en av Sveriges största lyriker.
Nine Inch Nails The Downward Spiral – Deluxe Edition (Interscope/Universal)
På hög volym förmår fortfarande March of the Pigs spräcka högtalare – och ännu mer i sin remixade All the Pigs, All Lined Up-form – med sin industriella syntetrock. Annars låter Trent Reznors mästerverk förvånande konventionellt så här ett decennium senare.
Johnny Cash har sedan dess gjort Hurt till sin egen i så hög grad att originalet nu låter som en begåvad cover, och bland det generösa – både kvantitativt och kvalitativt – bonusmaterialet sticker en smart tolkning av Joy Divisions Dead Soulsfrån soundtracket till The Crow ut.
The International Submarine Band Safe at Home (Sundazed/import)
För Gram Parsons var The International Submarine Band inte mer än en countryrockpraktikplats på väg mot vikariatet i The Byrds, chefsjobbet i The Flying Burrito Brothers och den korta tiden under eget namn. Det märks när varje lysande Luxury Liner balanseras mot oinspirerade Johnny Cash-covers.
Men för den som lägger americanapussel är Safe at Home en nödvändig pusselbit, nu med kristallklart ljud och en adderad outtake.
Everything But the Girl Adapt or Die – Ten Years of Remixes (Virgin)
Jazzy Jeff, Kenny ”Dope” Gonzalez och Todd Terry kanske inte känns som det fräschaste just nu, men med råmaterial från Ben Watt och Tracey Thorn går det att stå ut med triphop, till och med.
Dags för en återförening snart?
The Rolling Stones Singles 1968–1971 (ABKCO/Universal)
Med singlar som Jumpin’ Jack Flash och Street Fighting Man, b-sidor som You Can’t Always Get What You Want och No Expectations, och dessutom Ry Cooders svåråtkomliga instrumentala b-sida till Mick Jaggers Memo from Turner, är den tredje singellådan från stenåldern den mest givande hittills.
Trots en riktigt ful och malplacerad Sympathy for the Devil-remix.
David Bowie David Live och Stage (båda EMI)
David Live spelades in i Philadelphia under Diamond Dogs-turnén 1974, när David Bowie befann sig i limbo efter att ha avrättat Ziggy men ännu inte hittat fram till sin plastsoul. Det hörs i både låtmaterial och engagemang.
Stage däremot, inspelad 1978, har allt. Från utsökt fejkad Phillysoul till Berlin-erans små mästerverk som Be My Wife, från Kurt Weill-kompositioner till Frippertronics i Adrian Belews kompetenta händer. Till och med en uttjatad Fame får nytt liv.
Månadens musik-DVD
Bob Marley & The Wailers Live at the Rainbow – Deluxe Edition (Tuff Gong/Universal)
Den som använder DVD:ns möjlighet att avbryta Bob Marleys klassiska Londonkonsert från 1977 med inskjutna intervjuer med alla inblandade har en tre timmar lång upplevelse framför sig, inräknat den suveräna biografin Caribbean Nights som extraskiva.
Men de allra flesta nöjer sig nog med att om och om igen se en av förra århundradets fyra största artister i högform – på mer än ett sätt.
Tre andra skäl, som var för sig hade varit tillräckliga för att spendera skatteåterbäringen i förskott:
Rita Marley. Judy Mowatt. Marcia Griffiths.Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden